När bandysäsongen är slut får man hitta på andra saker på onsdagskvällarna.
Igår var det läge för det.
Rätt otroligt tyckte jag att bandet M3 Classic Whitesnake spelade på Jekyll&Hyde, liten pub i Söderhamn. Marknadsföringen var dock en aning falsk då det uppgavs att bandet skulle innehålla tre av Whitesnakes originalmedlemmar. Endast en av dessa medverkade, gitarristen Bernie Marsden. Men han kunde ju lira å andra sidan. Det var en kanonspelning i vilket fall som helst och sångaren Stefan Berggren imponerade storartat med sin röst.
Hur som helst så är Whitesnake jäkligt bra och att spendera 100 minuter och 150 kronor på att lyssna på alla deras klassiker var ett bra val. 100 minuter är väldigt långt för att vara en krogspelning...
Jag som numera är filmande ångrar att jag inte hade med videokameran denna kväll. Håll till godo med mobilkamerabild...
Andra bloggar om: musik, konserter, whitesnake, classic whitesnake, jekyll&hyde, stefan berggren, bernie marsden
Inte för att jag vet vilka dom där Whitesnake är, men även jag har ju numera ledigt från bandyn, så man får väl hålla uppsikt ifall dom dyker upp på the Spitfire .. :)
SvaraRaderaGör det!
SvaraRaderaHåll utkik!
Vet inte vilka....?
Kan du inte din rockhistoria?
Du är förlåten.
Det är klart som attan att jag kan min rockhistoria, jag var med fram till Deep Purple in Rock och Led Zeppelin, men efter det tog jag the Stairway tillbaka till jorden och sen är det en lucka fram till, vad var det nu dom hette, nåt med orm va?
SvaraRaderaJag har ju dessutom ormskräck ...
Men efter just det där bandet är historien intakt igen ...
Bertil Boo, Thore Skogman, Magnus Uggla ... osv.
Då ska du ju veta att det här bandet, med orm i namnet, Whitesnake, bildades 1977 och initiativtagare var just David Coverdale från Deep Purple. Visserligen så var han Deep Purples frontman mellan åren 1973-76 och om du bara var med fram till In rock så gav du ju upp några år för tidigt. Men nära nog iallafall!
SvaraRaderaNu måste jag nog uppdatera "Janssons Musik" med en "vitormsvideo"
In Rock fick jag i julklapp 1970 och då var det Ritchie Blackmoore och Ian Gillan som gällde, på den tiden läste man New Musical Express från pärm till pärm, men sen tappade jag trummpinnarna i Vetlandabäcken :).
SvaraRaderaEfter det har inte hårdrock varit min stora passion ...