


Vi satt mycket och tecknade tillsammans, jag och morfar. När jag åstadkom de här verken var jag knappt tre år gammal, men jag tycker ändå att man kan relatera till vad bilderna föreställer, åtminstone de två övre bilderna. Bilden på skridskorna kanske är lite väl abstrakt. Med tiden blev jag bättre på att teckna och ett tag var jag jag riktigt hygglig på det. Men det har glömts av det mesta, tyvärr. Och nu, efter datorns intrång, kan jag knappt skriva för hand längre. Inte annat än min namnteckning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
jansson gillar kommentarer.
jansson svarar på frågor.
så tveka inte.
kommentera er trötta.