Strömmingsleken i graven?

Strömmingsleken anno 2010 är avslutad. För den oinvigde ska jag informera lite kort. Strömmingsleken är en stadsfest som har anordnats i Söderhamn i herrans många år. 48:e gången i ordningen var det nu om jag inte missminner mig. Folket åker karusell, äter surströmming och umgås. Tidigare har detta event ägt rum under sommarens sista helg, det vill säga helgen då sommarlovet tar slut och skolorna tar vid måndagen därpå. I år valde man att flytta på det till första helgen i september.



Genidrag? Nä, knappast. Kallt och jävligt och dåligt med folk. Ett traditionsbrott. Jag minns när jag var yngre och det var ett helt annat drag kring Strömmingsleken. Större akter svarade för den musikaliska underhållning och folk gick man ur huse för att mingla runt på stan. På söndagen gick Strömmingsmaran av stapeln och hela stadens befolkning befann sig ute runt maratonslingan. Jag är inte helt hundra, men jag tror att en ganska framgångsrik kenyan innehar rekordet i Strömmingsmaran. Nu finns inte maran mer och snart finns nog inte Strömmingsleken överhuvudtaget. Sorgligt.



Vi gick ner på området igår i alla fall och spankulerade runt lite. Stina åkte ett par karuseller. Det blev en mindre succé. På kvällen tog jag cykeln neråt centrum igen och tittade på det klassiska fyrverkeriet som alltid har avslutat Strömmingsleken. Klockan 22, uppskjutet frå det östra stadsberget. Fyrverkeriet var mäktigt i vanlig ordning, men det kändes lite fel ändå. Fyrverkeriet har alltid varit det som skjutit ut sommaren. Nu är det redan höst, så det kändes som att det var för sent. Men det var ju vackert, i alla fall.