En svartvit till

Stina har inte blivit frisk. Inte alls. Imorgon är det min tur att stanna hemma med henne. Sen får vi se hur det blir med onsdagen. Jag försökte göra en animerad GIF av henne med bilden här nedan tillsammans med tre bilder till i ett tidigare skede i den där rutschkanan. Men det lyckades inget bra. Så det fick bli en enkel svartvit bild istället. Det verkar uppenbarligen som om jag är inne i en svartvit period nu. Det är trevligt med svartvita bilder.



Jag, eller vi, har en tanke på att hänga upp en väldig massa svartvita foton i svarta ramar i trapphuset upp till övervåningen. Så ska det bli, bara jag får tummen ur och slutför målningen där. Just nu kan man säga att det är lite halvfärdigt. En väldigt skarp gräns mellan den nya vitmålade delen av väggen och den ursprungliga rosaaktiga tapeten. Inte alls tillfredsställande. Det är tur att det bara har sett ut så i ungefär ett års tid. Hade varit jobbigt att leva med eländet en längre tid.

---

Läs även andra bloggares åsikter om foto, svartvitt, barn