fredag, juni 08, 2012
tisdag, juni 05, 2012
17 pinnar muck
Ibland känns det skönt med en nedräkning när något man sett fram emot länge inte längre är så långt borta. Ibland känns det jobbigt. Just nu känns det både skönt och jobbigt. Men att föra en nedräkning tar mig tillbaka till barndomen. Som en julkalender ungefär. Och jag tänkte att eftersom att både nedräkning och sommarlov kändes som en halv evighet när jag var en liten spoling så kanske nedräkningen, som känns som en evighet, kan bidra till att även årets semester känns som en halv evighet.
Jag är skeptisk men försiktigt hoppfull. Det är märkligt det här med tid. När jag snörar på mig mina gamla Asics och tar en springtur så känns 20 minuter som en halv evighet. När jag snoozar på morgonen så känns 20 minuter som ett ögonblink. Eller ögonblick, kanske det heter.
Jag är skeptisk men försiktigt hoppfull. Det är märkligt det här med tid. När jag snörar på mig mina gamla Asics och tar en springtur så känns 20 minuter som en halv evighet. När jag snoozar på morgonen så känns 20 minuter som ett ögonblink. Eller ögonblick, kanske det heter.
måndag, juni 04, 2012
18 pinnar muck
Jag har snart semester. Från jobbet, alltså. Från bloggen har jag haft semester länge. Den gäckar mig, bloggen. Jag surfar in här ibland och läser lite om mina tidigare eskapader och blir alltid lika sugen på att berätta om mina senare eskapader och onödiga tankar. Sen händer det inget mer. Inte alls. Det är lite beklagligt, tycker jag. Jag gillar ju att blogga.
Nåväl, som sagt, jag har snart semester. Om 18 arbetsdagar för att vara exakt. Eller 17 dagar och tre timmar för att vara riktigt jävla exakt. Jag är osäker på om jag någonsin har känt att en semester är så välbehövlig och efterlängtad. Hela kroppen och den lilla delen av hjärnan som jag använder vill koppla bort. Slå av. Nollställa. Reboota.
På semestern tänker jag klippa gräs, sova lite extra och kanske blogga. Inte samtidigt. Eventuellt att det slinker ner en öl också. Och bara hänga med min fina sambo ska jag förstås göra.
Nåväl, som sagt, jag har snart semester. Om 18 arbetsdagar för att vara exakt. Eller 17 dagar och tre timmar för att vara riktigt jävla exakt. Jag är osäker på om jag någonsin har känt att en semester är så välbehövlig och efterlängtad. Hela kroppen och den lilla delen av hjärnan som jag använder vill koppla bort. Slå av. Nollställa. Reboota.
På semestern tänker jag klippa gräs, sova lite extra och kanske blogga. Inte samtidigt. Eventuellt att det slinker ner en öl också. Och bara hänga med min fina sambo ska jag förstås göra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)