Alltså inte min mamma.
Min dotters mamma, alltså.
Har alltid tyckt att det är lite bökigt med presenter.
Men så slog det mig.
Vi behöver väl ändå ha en liten kamera. Som en extrakamera för att komplettera den andra.
Den är lite stor och otymplig ibland.
Var lite osäker hur den skulle tas emot.
Men den togs emot med glädje.
Till min stora glädje.
Vi pratar inte om något avancerat här. En pytteliten Samsung L100, knappt större en min mobila lur. Men hela 8.2 MP. Inte för att det spelar någon roll. Förvånansvärt mycket manuella inställningar erbjuder den ändå. Trots sitt ringa pris. Märker ju självklart att bildkvalitén är något sämre men detta mina damer och herrar. Detta är mer av en vardagskamera så det gör inte ett skvatt. Den håller vad den lovar och den uppfyller mina förväntningar på en kamera i den prisklassen.
Köpte till ett minneskort på 2GB. Om jag ställer in kameran på den minsta bildstorleken och på den "sämsta" bildkvalitén så rymmer minneskortet 7000 foton. Det klarar man sig på ett tag.
Vi välkomnar Samsung L100 till familjen. Hoppas du ska trivas med de andra två, Olympus Camedia C765 UZ, Sony DCR SR32.
Andra bloggar om: foto, kameror, Samsung L100, Sony DCR SR32, Olympus Camedia C765 UZ
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
jansson gillar kommentarer.
jansson svarar på frågor.
så tveka inte.
kommentera er trötta.