Ett glas med brusande Treo till kvällsfika. Alltid en höjdare. Det fungerar inte så egentligen vet jag inte varför jag häver i mig eländet. Har ju inte ens en liten placeboeffekt längre. Meningslöst.
Min ettåriga dotter har alldeles nyss somnat. Och nu vet jag inte om jag vågar ta mig upp för de knarrande trappstegen. Det finns en inneboende rädsla för att väcka henne igen. Man undrar vad som är så fruktansvärt med att sova vissa kvällar. Det är nog inte så lätt att vara liten alla gånger. Precis som det inte heller är lätt att vara tung.
***
Läs även andra bloggares åsikter om treo, värk, sömnproblem, barn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
jansson gillar kommentarer.
jansson svarar på frågor.
så tveka inte.
kommentera er trötta.