Jag tror att någon ärar mig med sin närvaro ikväll. Alltså någon som har lämnat detta livet och gått vidare till ett annat. Jag kan få en gnagande känsla av sällskap ibland. Egentligen vet jag inte vart jag står i frågan, men helt skeptisk är jag inte.Kände tidigare ikväll en närvaro. Det förstärktes och blev mer konkret i tre steg för en timme sedan.
Först började dotterns speldosa, den hon har vid sängen, att spela i några sekunder. Den är en sån man vrider upp och jag vet att den kan spela några toner om hon pillar på den, men för att hon ska kunna göra det måste hon resa på sig och i övrigt hörde jag inte ett knyst därifrån. Kort därefter ett par försiktiga knak i trappen ovanför mig, som vanligt när någon går i den. Och kort därefter gav en annan av dotterns ljudliga leksaker ifrån sig ljud inne i vardagsrummet. Helt orörd.
Vem är du som är här och hälsar på? Antagligen någon fredlig som vill göra mig uppmärksam på något. Och är det någon som vill mig illa ringer jag till Allan från det ockulta. Ögonaböj!
Jag sover på saken.
***
Läs även andra bloggares åsikter om ockult, närvaro, andar
Nån vänlig själ som tar hand om er skulle jag tro :) Man blir ju nyfniken
SvaraRaderaDe var inte jag.
SvaraRaderaHaet gott i midsommar
Sara: Man får ju hoppas det.
SvaraRaderaBjörn: Nä, du är väl i allra högsta grad levande? Glad midsommar själv!
Det är så häftigt, finns faktiskt en enkel sak att prova! Tänd några ljus lite här o var, får de brinna är det vänliga själar som bara kikar till dig/er blåses de ut så är nån arg =/ jag älskar sånt här o tror definitivt på ett liv efter döden, skulle kunna diskuteras hejvilt i en vecka i sträck me massa bärs =) Själv ser jag min mormor lite här o var, hon har vart död i 12 år så hon är nog min ängel för övrigt kan jag känna mej typ bevakad lite då å då =)
SvaraRadera