Dagens Ursäkt

Efter det senaste inlägget så hade jag tänkt att det skulle bli bättring.
Nu blidde det inte riktigt så. Och jag har, som vanligt, bra ursäkter till det.
Inget meterhögt gräs eller några brännässlor. Nej, inget sånt.

Först var det ju den där trevliga resan till Lilla Paris i fredags. Istället för att rulla hela vägen hem på natten så tvingades jag kliva av bussen i Västerås mitt i natten. Anledning: Tuffing (hunden) hade skadat ryggen så illa på kvällen att veterinärerna i Bollnäs inte kunde göra något och hänvisade till Djursjukhuset i Strömsholm utanför Västerås.

Så med några segeröl innanför västen så hoppade jag av bussen vid ABB Arena och in i den väntande bilen tillhörande svärmor och svärfar, som snällt ställde upp och skjutsade oss till Strömsholm. Väl där så fick vi diagnosen diskbråck och operation skulle äga rum på lördagen. Tuffing var alltså i princip förlamad i bakbenen och kunde varken gå eller stå på egen hand. Vi lämnade henne där och åkte hem.

På lördagen ringde vi och fick beskedet att det inte skulle bli operation då hon inte hade försämrats över natten. Det var positiva besked av två anledningar; väldigt skönt att hon slapp såg ut att svara på behandling och slapp operation och väldigt skönt ur ekonomisk synvinkel då operationen skulle kosta i runda slängar 40 000.


På söndagen fick vi veta att hon hade blivit bättre och att vi troligtvis skulle få hämta hem henne i början av veckan. Hon kunde då för egen maskin, men dock väldigt vingligt. På måndag så ringde dom och berättade att vi fick hämta henne och vi fick tid 15.30 för att träffa veterinär och rehabpersonal. Det tråkiga var att vi fick vänta till 17.30 innan vi fick henne och fick varken träffa vår veterinär eller rehabpersonalen på grund av dubbelbokningar. Notan för tre nätter på "lyxhotellet" Strömsholm stannade på dryga 6000.

Men nu är hon hemma, vilket förstås är viktigast. Dock så är hon väldigt begränsad. Vi har lagt mattor i hela huset för att minimera halkrisken. Hon går stundtals bra och stundtals väldigt vingligt och ibland trillar hon omkull. Bakbenen fungerar inte riktigt som de ska. Hon får inte gå i trappor, hoppa upp i sängen eller soffan och måste ta det väldigt lugnt. Hur lätt är det för en knappt 2 år gammal hund vars stora passion i livet är att springa och klättra? Hon försöker dock tappert att göra alla de grejer hon brukar göra, vilket inte är så bra för det kan leda till muskelbristningar som aldrig läker.


Vi har nu fått två olika diagnoser. Veterinären tror att det är diskbråck och rehabpersonalen tror att hon fått en blodkärlsbristning i ryggmärgen. Det senare kan hon bli helt återställd från, medans diskbråck är lite värre. Hon blir inte 100% återställd och det finns stor risk att skadan återkommer.

Återhämtningen kan ta allt från en vecka till flera månader så det är en oviss framtid vi går till mötes.


Andra bloggar om: hundar, husdjur, djursjukhus, diskbråck, strömsholm