Alla skäms vi över något

Vi diskuterade skämslåtar i ett alkoholindränkt ögonblick i lördags kväll. Alltså låtar som man gillar eller har gillat men inte gärna skyltar med, låtar som man skäms för att man gillar. Nu kanske det inte är så vanligt förekommande i vuxen ålder, utan en grej som tedde sig som ett betydligt större problem i skolåldern. Det var mycket som stod på spel. Allt man hade byggt upp kunde raseras om en sån här grej kom ut.

Jag ägnade min barn och ungdom främst till att dyrka rockmusik. Det gör jag visserligen fortfarande, men är nu något bredare i min smak. Därför tog jag en mycket stor risk när jag, 11 år gammal, stolpade iväg till skivbutiken för ett skivköp som jag i allra högsta grad skämdes för. Antagligen var jag förklädd för att inte bli igenkänd då jag handlade ofta på den där skivbutiken. Det var egentligen bara en låt jag var intresserad av men eftersom detta var före piraternas tid så fick man snällt köpa hela skivan. Efter avklarade affärer knallade jag hemåt med plattan Steam av East 17 i en lite påse. Jag tordes knappt tänka på vilka konsekvenser det kunde innebära om detta skulle komma ut. Det gjorde det nog inte, tror jag. Det var ju okej att digga en sån här låt på ett disco, i samband med en mysig tryckare. Men att äga skivan gick inte för sig. Låten heter Stay another day och vart skivan är vet jag inte riktigt. Den finns inte i skivstället så antagligen ligger den och skäms någonstans.



Andra bloggar om: musik, skämslåtar, east 17