Jaha, hörni

Jag har inte ens tid att reflektera över huruvida jag saknar att blogga för tillfället. Klockan är 22:15 och jag har precis satt mig i soffan för första gången idag. Ögonen dimmar och nacke och rygg värker efter en lång dag. Jag stämplar ut.

Mycket sol - men inte så mycket nytt därunder

Jag har inte så mycket att förtälja, trots att jag är obloggad sedan drygt en vecka. Ett par grejer. Det har varit jäkligt varmt den här veckan och idag tog det priset. 24 grader i skuggan mitt på dagen och en luftfuktighet som jag närmast känner igen från ångbastun i Sparbankens relaxavdelning (där vi haft några sammankomster inom lagsammanhållningsbranschen). Det här har gjort att all växtlighet har tagit enorm fart. Jag sådde lite gräs i för exakt en vecka sedan. I morse när jag vattnade fanns inte tillstymmelse till gräsväxlighet. När jag kom hem från jobbet hade ett gäng gröna små fjun tagit sig upp ur jorden. Fantastiskt.

Nu återgår jag till min oregelbundna bloggpaus igen.

Dagens virus

Inte för att jag tycker att låten är speciellt sensationell. Det är Iron Maiden, ett band som ligger alldeles speciellt varmt om hjärtat efter många års snudd på sjukligt diggande, men låten är från en period som vi Maidenfans gärna förtränger. Mest på grund av att det är helt fel sångare. Nå, det var inte det.

Jag stängde av min brandvägg på stationära datorn för ett tag sedan när jag trixade lite med routern. Men jag glömde aktivera den igen. Det blev jag brutalt påmind om igår kväll när datorn helt plötsligt började leva ett eget liv. Rutor som lät meddela att datorn var infekterad poppade upp i hejdlös mängd. Jag blev svettig i pannan när jag såg hur alla trojanska hästar tog över min dator. Inte en fil på datorn går att öppna. Det dyker upp meddelanden om att allt är infekterat. Jag ryckte ur den externa hårddisken i panik. Pluggade in den i laptopen och kollade statusen. Och möttes av följande: "D: /Åtkomst nekad". Ännu mer svettpärlor i pannan. Alla foton, allt filmat material, tänkte jag. Jag testade att högerklicka och väla "Utforska". Det gav resultat. Jag kom i på disken. Men det kan väl inte vara helt som det ska ändå väl? Fan, vad trött man blir på sånt här ändå. Virus och sattyg.

Hemma med Stina - igen

För en dryg vecka sedan tog jag ut min första VAB-dag sedan Stina föddes. Och det är märkligt hur det är, för idag tar jag ut min andra VAB-dag. Allt kommer på släng liksom. Stina verkar dock vara vid god vigör idag. Men det var lite körigt i magen under natten, så det kändes som en bra idé att stanna hemma från dagis. Vi har varit ute och knallat runt lite här och där på förmiddagen. Grått och kallt väder, men trevligt ändå. Ända tills Stina satte foten i hundskit och vi blev tvungen att gå hem och tvätta dojor.

Gårdagens historiska trepoängare

Trönö IK:s krigare tog igår klubbens första poäng någonsin på division III-nivå. Det satt hårt inne i derbyt mot Rengsjö men gick vägen till slut. Här är det kramkalas efter den fantastiska frisparken till 2-1.

Jag som aldrig brukar vinna på lotteri

Årsmöte och samkväm med supporterklubben igår. En hemlig gäst på plats i form av blytunga nyförvärvet Jocke Hedqvist. Själv jobbade jag kväll men cyklade därefter uppför backarna till Brobergs klubbstuga och anlände runt 20:00. Ungefär samtidigt som maten anlände. Några kvartar senare tog Jocke ett gäng små lappar med allas namn på och blandade ihop i en keps. Drog upp en lapp och läste namnet "Anders". Chocktillstånd. Vad hade jag vunnit? Jocke grävde i en kasse och halade upp en klenod. En gammal matchtröja från 2003, med det vackra numret 57 på ryggen. Ett blått bortaställ. Men ändå, signerad och allt. Det är stort. Och jag som aldrig brukar vinna. Avundsjuka blickar resten av kvällen.



Strax åker jag på nästa idrottsevenemang. Trönö IK:s historiska hemmapremiär i division III. Och till råga på allt ett derby mot Rengsjö, som håller till på andra sidan storskogen. Det blir nog en hel del folk runt planen. Gissar på ett 500-tal ungefär.

Ze german coastguard

Ett par funderingar

Har haft lite funderingar ett tag nu om den här bloggen ska få ta en liten paus. Jag har klivit upp ett steg i hierarkin på jobbet alldeles nyligen. Något som innebär mer jobb och mindre fritid. Och tröttare skalle. Det här med bloggande har liksom lite fallit bort ur mitt dagliga schema. Fullt naturligt.

Men sen tänkte jag att det där med paus är en dålig idé. Jag har testat det förr ett par gånger och problemet med en paus är att det alltid dyker upp ett litet sug efter bloggande och det går rätt fort. Men då tycker man att "har man en uttalad paus så har man". Och det är inget man kan hatta med hit och dit som man känner för. Då blir det ingen korrekt paus. Så därför skiter jag i pausen och väljer istället att ha en mer oregelbunden uppdateringsfrekvens för en tid framöver. Frågor? Nu - True Blood.

Att ligga efter med framkallningen

Jag sitter och bläddrar igenom gamla bilder. Mest bilder på Stina. Det är ju över två år sedan hon föddes nu och vi har inte framkallat en enda bild ännu. Det ska göras, är det tänkt. Bildberget bara växer och det blir ju mer och mer att ta tag i. Nu fick vi ett erbjudande från Fujifilm, tillsammans med någon Villatidning; 100 första bilderna gratis. Gäller till och med 18 maj. Det här kanske hjälper mig och mitt ekonomiska sinne på traven. För det är ju kul att bläddra i fotoalbum.

När jag tittar på de här bilderna kan jag inte förstå att Stina har varit sådär liten. På bilden nedan är hon knappt en månad gammal och får nästan plats på min bröstkorg. Och den är inte så värst grov ska tilläggas. Själv är jag mig lik. Ser precis lika jävlig ut då som nu. Somliga saker förändras inte.

Undra, sa flundra, om gädda är fisk?

Rolig video, helt klart. Måste ge cred till killen i kalsonger för den extremt kyliga insatsen.

Logitech Webcam C200

Jag fick en webkamera i försenad födelsedagspresent igår, från svägerska med bihang. Har faktiskt aldrig haft en sån tidigare, så det kan bli kul. Nu har jag placerat den ovanpå dataskärmen och håller på och kör installationsprogrammet. Vi får se vad det blir av det här. Det känns kanske inte helt okej ändå att, när man till exempel msn:ar, visa hela nyllet för den man pratar med. Otrevligt. Då måste jag kamma mig. Vi får göra det här till en Stina-pratar-med-utflyttade-släktingargrej.

SM-GULD

SM-GULD