Lördagens outfit

Åttiotalsfest i lördags. Det kändes ganska givet för mig vad jag skulle ta på mig för kläder. Håret har jag ju redan och det mesta av kläderna likaså. Det enda lånade jag har på mig är min fästemös fina, tajta långkalsongsliknande byxor. Jag fick strikta direktiv att undvika gröna knän på det zebrarandiga plagget. Det blev problem när vi tävlade i stövelkastning. Så för att undvika gröna knän i det läget tvingades jag ta hela smällen när jag landade raklång på marken med överkroppen och ansiktet. Det gjorde lite ont. I övrigt var den kul, kvällen.

Mitt lag, där för övrigt jag var lagkapten, vann kvällens tävlingar, där momenten norsk fylla med pilkastning, ägglöpning, stövelkastning och karaoke ingick. Eftersom att vi vann fick vi sjunga vinnarlåten en gång till. Vilken låt? Run to the hills med Maiden, såklart. Och ja, det är en suspensoar jag har på mig undertill. Om någon undrade.

Lite senare, omkring midnatt, tog min kväll mer eller mindre slut. Idén om att jag borde vara sminkad kom en aning sent. Jag satt mig och lutade huvudet mot en vägg samtidigt som ögonlocken fick svart färg. Alltså satt jag och blundade. Och somnade. Därefter var det bara att kasta in handduken. Nja, jag försökte mig på en karaokesväng till - som inte blev bejublad. Då gav jag upp.

Magsår

Jag sitter och läser om magsår på wikipedia och lite andra ställen. Det är som vanligt svårt att läsa sig till på nätet och avgöra om man lider av nåt. Det enda jag vet är att jag lider av en strulig mage. Magkatarr - ja, det vet jag att jag går och dras med. Kan det vara så att den har utvecklats till ett magsår? Symptomen stämmer ganska bra.

Det har liksom blivit värre än vanligt. Jag har ont i magen, men inte ont på vanligt vis. Det svider och är ömt på vissa ställen vid kontakt. Som om jag hade blivit sparkad och slagen. Och det har jag inte blivit, vad jag vet. Besvärligt sånt här. Stressigt på jobbet, speciellt såhär direkt efter semestern. Jag slarvar med maten. Eller slarvar och slarvar, jag hinner inte alltid äta när jag borde. Och där måste jag bättra mig. Får jag i mig lunchen en aning för sent så är resten av den dagen förstörd. Ibland, som nu, även några dagar ytterliggare.

Nå, livet går vidare. Jag köpte en ask tabletter. Omeprazol, heter dom. Jag testar väl så får vi se.

En duva jag umgicks med i lekparken

Nu är det ju egentligen ingen sport att plåta duvor. Det går bra att trycka upp kameran i näbben på de här små gynnarna. Bilden blev dock rätt trevlig, det var det jag ville säga.

Stina tittar på havet

Från söndagens besök i Skärså igen. Stina trivdes bra där. Här har hon hittat en gammal sandlåda som hon klättrat upp på. Hittat en bra plats för att njuta av utsikten. Kobbar, skär och öppet hav. Här satt hon, och låg, en god stund. Sen gick vi till restaurangen och hon fick själv beställa mat av servitören. Köttbullar och lingonsylt beställde hon.Vi andra beställde fisk, givetvis.

Dagens Dazzålågi

I Skärså. Med trevlig tillhörande uteplats där man kan ta igen sig efter uträttat ärende. På insidan sitter det en liten sparbössa på väggen och en skylt som säger att skithuset drivs privat och därför ska man gärna lämna en femma eller en tia som bidrag. Vafalls? Räcker det inte att man lämnar avföringsprov?

En av de stora

Det här glömde jag bort häromdagen, när det var aningen mer aktuellt. Ljusdalssonen och bandylegenden Torbjörn Ek avled i onsdags efter en tids cancer. Tobbe var en av de riktigt stora inom svensk bandy. En intressant grej med Torbjörn är att han 1975 tog SM-guld i bandy med Ljusdal och 1972 erövrade han ett SM-silver - I fotboll med AIK. En stor idrottsman som jag nu önskar en fridfull vila.


Vill man läsa lite mer om Torbjörn Ek så kan man göra det här. Och apropå bandy. Det vackra gula laget har gjort entré till försäsongen 2010. Seger blev det givetvis, mot Falun med siffrorna 9-4. Och ja, nygamle kanonskytten Jocke Hedqvist började bra. Fyra baljor från hans klubba.

Sista måltiden och första dagen

Igår åt jag semesterns sista måltid på fiskrestaurangen Albertina, som ligger beläget i Skärså, i skärgården en bit utanför Söderhamn. Ett fantastiskt gemytligt ställe och perfekt för att avsluta semestern på. Därefter svepte ångesten över mig i monstervågor. Jag stannade uppe halva natten och bearbetade. I morse var jag kanontrött.

Så, till jobbet efter fem veckors ledighet. Inga problem. Ångesten försvann när jag klev innanför dörrarna. Väl på plats fick jag lite av en chock. Överbefolkat, halvtaskig funktionalitet på det mesta och allmänt kaos. Nästa våg sköljde över mig - den med känslan av att jag hade en jävla massa att styra upp. Men det rullade på. Dagen gick fort och nu är den slut. Känslan nu är dock att jag inte har fått sådär vansinnigt mycket uträttat ändå. Det krävs ett par dagar med rekognosering.

Vad ville jag egentligen säga med det här? Mja, kanske bara att nu är den härliga vardagen tillbaka. Och så är det med det.

Igår - Hellsingland

Vi var i Bollnäs igår. Tog bussen dit. Märklig och otäck känsla att åka till Bollnäs under sommaren. Helt fel. Igår var resans syfte ett annat än bandy. Hellsingland Underground spelade i Långnäsparken. Och sånt vill man helst inte missa. Grabbarna levererade, som vanligt. I publikleden var det tyvärr lite glesare. Man skulle kunna säga att jag var ensam om att stå i främsta raden. Härjade på i ett par låtar innan jag slängde en blick över axeln och upptäckte att övriga stod tre meter bakom mig.

Just i detta nu har samma band klivit på Rosehills scen på hemmaplan i Ljusdal. Det smärtar mig lite att vi inte är där också. Nu när det blev en sån fin sommarkväll och allt. Titta på videon här nedan. Den är från just Rosehills, sommaren 2008. Och det är jag som har filmat. Och det är lite skakigt. Men et gör ingenting.

Det är viktigt med en rejäl lunch

Det hade varit kul att se ägaren till den här lunchlådan. Godzilla? Magnus Samuelsson?

Jävla dum fråga

Jag har kontantkort i mobiltelefonen. En lämplig funktion är att man kan ladda på kortet direkt från telefonen, genom en liten klient man laddar ner och sedan registrerar sig i på något sätt. Det brukar jag göra. Men jag stör mig på en liten detlaj varje gång jag gör det här.

När jag startar klienten får jag en fråga som lyder: Ska programmet få skicka till Internet? Helt naturligt svarar jag ju nej på den frågan, eftersom att internet kostar pengar. Då får jag följande svar: Den här klienten måste ha åtkomst till internet. Stänger ner klienten... Så jävla dumt. Varför frågar fanstyget då? Ungefär som att fråga någon: Vill du ha en kopp kaffe? Svar: Ja, tack! Svar 2:Synd, för jag har inget. Det blir ju som tvärtom, men ändå lika dumt. Jävla grejer man hittar på.

Dagens Dazzålågi

Det var rysligt längesen jag presenterade skithus här. Jag har några på lager, inte bara från i sommar utan också från den glömda sommaren 2009. Dasset nedan spottade jag så nära svärföräldrarnas sommarstuga att det nästan är pinsamt att jag inte har sett det tidigare. Bodasjön, Järvsö. Slitet och ej i bruk. Fler bilder finns att beskåda här.

Dagens blåsiga

Blåsigt ute. Träden viker sig ner och topparna slickar marken. Vi håller på och skolar in dottern på dagis igen, efter flera månaders frånvaro. Det går sådär, kan man väl säga. Hon vill helst inte vara där. Det är väldigt hjärtskärande när det blir hejdlös gråt. Det svider i hjärtat.

Ja, kanske....

Lång har tystnaden varit. Min senaste bloggpost tillverkades i början av juli månad. Det är en bloggpaus så lång att den nästan inte får kallas för bloggpaus. Nu har jag möblerat om lite här igen. Rustat för hösten. Det brukar vara ett tecken på att det möjligtvis kan börja röra på sig igen. Jag har fått så många påtryckningar om att jag borde ta upp bloggandet igen, att jag inte längre kan räkna dom på min vänstra hands tre första fingrar.

Men jag lovar ingenting bestämt! På måndag börjar jag jobba igen efter fem veckors semester, vilket innebär att det finns mycket att avhandla. Men det tänker jag inte göra. Jag ska blicka framåt. Okej, en viss del av sommaren kanske får lov att avhandlas. Hälsa mig välkommen tillbaka om ni tycker att det skulle kännas rätt....