Sportbladet, måndag den 28:e september

Hur läckert är inte det här?! Fem fotbollsbröder Wallgren från en liten förening i hälsingeskogarna täcker en helsida, nästan, i Sportbladet och tar emot lyckönskningar från Thomas Nordahl.

Det här är stort. Större än Peter Harrysson, brukar jag uttrycka det.

Tapetserat idag

Och det blev väl bra? Nu fattas det bara lite taklist och nya dörrfoder så är hallen helt färdig. Börjar se ett slut.

Avdelning Hallonet

Vi har varit på dagis, Stina och jag. Hälsat på lite bara. Hon börjar ju nästa vecka. På avdelning Hallonet på Klossdammens förskola, beläget ungefär tre bandylyror från vårt hem. Det är lämpligt. Men det känns en aning märkligt det här. Det är lite annorlunda än vår hemmiljö. Stina verkade intresserad och betraktade de andra barnen en stund innan hon tog mod till sig och avvek från min sida.

Man funderar lite på hur personalen, som är tre stycken till antalet, lyckas med konststycket att hålla koll på 20 barn i åldrarna 17 månader och upp till runt fyra år. Det lyckas dom väl antagligen inte med fullt ut, men det verkar ju fungera bra ändå. Vi får se hur det går när jag ska lämna henne där för första gången i slutet på nästa vecka. Antar att det är jag som behöver träna på att släppa taget och kontrollen. Imorgon ska vi dit igen, för fotografering. Både i grupp och enskilt. Det kan bli spännande.

Årets lag: Trönö IK

När allt kommer omkring finns det bara två idrottsföreningar som jag överhuvudtaget bryr mig om. Den ena är Brobergs stolta idrottsförening, som jag skulle offra min ena arm för om det var nödvändigt. Vad dom nu skulle med den till? Den andra föreningen som har en stor plats i mitt hjärta är Trönö IK.

Det här är fantastisk förening, i en fantastisk bygd. I Trönö har jag en del av mina rötter och mina trevande försök till att själv utöva fotboll gjordes på idylliska Trönö IP. En seniorkarriär som blev relativt kort ska tilläggas. Trönö, som ligger ett par mil utanför Söderhamn, har omkring 800 invånare och det anmärkningsvärda i sportsliga sammanhang är att klubbens representationslag har tagit klivet upp till division 3, som suveräna seriesegrare. Som om inte detta vore nog har också klubbens andralag avancerat en division, till division 5, också som seriesegrare.



Det här har gett lite eko. Inte bara avancemanget, utan det faktum att laget innehåller fem bröder, som ofta alla fem startar matcherna. Här i form av ett inslag i radio, hoppa fram till omkring 6:30 in i inslaget. De fem bröderna Wallgren har också figurerat i Sportbladet, enligt obekräftade uppgifter visserligen, då jag ej sett reportaget personligen.

Förutom dessa bröder ska vi ej glömma resten av truppen, som till stora delar består av pöjkar från bygden. Elaka tungor vill få det till att laget har värvat sig till framgången och man har kallats Real Trönö i kommunen. Visst, laget är spetsat inför säsongen, men faktumet kvarstår att av de elva spelarna som startat matcherna har i snitt sju varit pöjkar från bygden. Och situationen ser ungefär lika ut i andralaget.

Andralaget som förresten också fått en släng av sleven av dessa elaka tungor. Där man menar att det har fifflats en del med regelverket. Det här är märkligt, för med tanke på hur många staketmästare som har stenkoll på vilken startelva andralaget har använt sig av i alla matcher, borde också andralagets matcher skådats av en betydligt större publik. Den enklaste förklaringen till allt spott och spe skulle jag vilja stava A-V-U-N-D-S-J-U-K-A. Så som det oftast faller sig i Sverige i allmänhet och i mindre samhällen i synnerhet.

Nu ska vi blåvita själar hursomhelst njuta av det här så länge det varar. Även om det bara blir en enda säsong. Det är ju klubbrekord vi pratar om här! Studera tabellerna nedan. Den vänstra är sluttabell i division 4 Hälsingland och den högra sluttabell i division 6 norra Hälsingland. Båda lagen har samlat på sig över 50 plusmål. Representationslaget har lika många plusmål som serietvåan har gjorda mål. Magnifico!



Jag riktar ett stort GRATTIS till alla inblandade och ser fram emot en förhoppningsvis fantastisk fotbollssommar 2010!

På schemat: kakel

Idag ska det sättas nytt kakel i köket. Jag hoppas att det fina samarbetet mellan mig och han Bullit jr ska resultera i att kaklet hamnar korrekt på plats och även sitter kvar ett tag. Därför sitter jag och laddar på bästa tänkbara sätt. Tre koppar starkt kaffe och Still Loving You med Scorpions. Hårt som flinta. Vackert som höstsolen.

Just nu: Eric Clapton

Nu gör Eric Clapton det svårt för mig att slita mig från datorn och jag kan inte få mig själv i säng. Rockklassiker rullar här hemma större delen av dagarna och jag är väldigt tacksam för att det finns en radiokanal som till 99% spelar bra musik.

Idag hörde jag Layla med nämnda gitarrvirtous och det blev sådär som det ofta blir när man hör en låt man inte hört på länge. Det slutar med att man förkovrar sig i allt man kommer över och får svårt att sluta. Sedan slänger man ett öga på sin egen gitarr och undrar hur man på bästa sätt ska greppa den för att lyckas åstadkomma toner från himlen. Och där någonstans inser man att det kanske är bäst att man tar till flykten ändå. Flykten till sängen och sömnen. Och drömmen.

I början av augusti

Jag har precis varit ute. Det är blåsigt och det är fyra grader över nollan. Skönt på ett sätt tycker jag. Hösten är här med besked. Som jag nämnt tidigare bär jag shorts, oavsett väder, mellan 1:a april och 1:a oktober. Just i detta nu, den här årstiden och i det här vädret, verkar folk i allmänhet tycka att det här är ett uppseendeväckande beteende.

Folk i bilar stirrar när jag är ute och vandrar. Från äldre generationer kan det viskas kommentarer i stil med "Äsch, ungdomarna har inte vett att klä sig". Det är lite kul. När jag kom in från utevistelsen tittade jag på lite bilder från sommaren. Sommaren som kom, knappt sågs och sen försvann. Titta på den här bilden. Den ger mig ett inre lugn. Och det bästa av allt är att jag själv har tagit den.

Under ombyggnad

Det här känner vi igen. Men vafan, jag måste ju testa lite nytt. Nu hinner jag dock inte bygga vidare för tillfället. Vi ska åka och slänga oss i plurret en sväng. Babysim alltså.

Update: Nu har jag hållt mig sysselsatt med det här alldeles för länge. Och jag har återigen insett att jag är ganska dyslektisk när det gäller HTML. Så nu ger jag upp ett tag. Och hur drygt är det inte förresten att den där blogglistan och alla länkar är försvunna. Igen. Crap.

Dagens Promenad

Det var längesen Stina figurerade i bloggen. Därför tänkte jag ägna en postning åt denna underbara lilla varelse. Medelst bilder från vår förmiddagspromenad. Juvelen blir stor. Och hon älskar att vara ute och spankulera och helst lyfta på alla stenar och ta hand om alla kottar hon kan hitta.










Jag har lite svårt att ta in och acceptera att min lilla flicka faktiskt börjar på dagis om en vecka. Vi har haft härliga dagar tillsammans under tiden jag har varit föräldraledig. Nu är det över. Till viss del. Jag ska även fortsättningvis vara hemma, men bara halva dagar. Det blir nog bra det också.

Lite otrevligt väder

Släpade ut hunden nyss. Väderförhållandena var inte alls speciellt trevliga. Blåsigt, regnigt och allmänt jävligt. Kanske är det tur att jag bara har ett par dagar kvar på min kortbyxesäsong, som löper mellan 1:a april och 1:a oktober.

För sakens skull provklädde jag mig i ett par jeans igår, bara för att känna efter. Det var ytterst obehagligt. Trångt, varmt och dåligt med fickutrymme. Så det fick vara.

Tänkte blogga

Men jag struntar nog i det. Är fö rtrött (nåja). Och jag s er nu att jag gör mellanslag på fel ställe. Men orkar inte radera. Godnatt.

Varför slutade jag med etiketterna?

Tidigare i min bloggkarriär använde jag mig av både etiketter på mina bloggposter här i Blogger och etiketter på bloggar.se. Sedermera slutade jag med Blogger-etiketterna och för ett tag sedan även med de andra etiketterna.

Anledningen stavas förmodligen lathet. Så jävla dumt. När man ska leta i sin egen blogg är det lämpligt att klicka på en ämnesetikett och få upp alla poster som behandlar just det ämnet. Det är tur jag har den där sökrutan en bit ner till höger. Tänkte att jag skulle börja märka mina inlägg igen, men struntar nog i det. Ett lång period har ju fallit bort så det blir bara fel ändå. Vi hoppar det. Så länge.

Dagens Sortering

Sorterar skivor. Det är alltid lika svårt att få till det här. Helst vill jag ha dom precis lika som innan flytten, för då vet jag precis var alla står. Men det är svårt. Blir lite besviken över att min skivkonsumtion har stagnerat de senaste åren. Pengarna går åt till andra saker i livet just nu.

Efter det här jobbet blev jag lite törstig och gick till kylen och skruvade upp en Miller Genuine Draft. Det gjorde jag väl rätt i?

Två olika typer av dumma människor

1. De där otroligt hjärndöda Hammarbyhuliganerna (övriga huliganer också för den delen) som försökte elda upp läktaren och hotade klubbens styrelse härmodagen. Vad är det för fel på dessa människor? Eller ska vi säga avskrap?

2. De ekonomiskt handikappade som deltar i Lyxfällan. Hur kan man som vuxen människa vara så dum att man handlar mängder av prylar för pengar man inte har? Kvinnan, eller flickebarnet, som var med i kvällens program blev också mer bestört och upprörd över att tvingas byta till en sämre bil än vad hon blev när hon fick reda på att huset var mögelangripet och renovering för runt 400 000 lurade runt hörnet. Världsbild?

Oljar bänkskivor

Det är ett kladdigt göromål det här. Bänkskivorna ska på plats imorgon, innan kakelsättning i köket. Där ska skivorna ligga och vara fina och förhoppningsvis funktionella. Kanske borde jag gå till frysen och hämta en glasspinne innan nästa strykning?

Rånet

Flackar runt lite bland nätupplagorna på våra största dagstidningar för att se hur det går med rånarjakten. Det verkar dött. Polisen är pinsam, tycker Lena Mellin.

Och jag kan inte låta bli att bli lite imponerad och tycka att det hela är ganska fräckt. Det är så raffinerat, sånt som man bara ser på film. Är det okej att tycka det om kriminalitet?

Jag är i köttbullehimlen

En onsdagskväll blir inte bättre än såhär. En köttbullemacka med baconflavoured hamburgerdressing. Livet är allt bra härligt, hörrni.

Samma visa

Ett dygn, lite drygt, har gått sedan vi återförenades, min dator och jag. Och smekmånaden är redan över. Hade det inte varit för att jag har nya fönster i huset hade nog den här gudsförgätna maskinen fått syna ölandstoken utanför fönstret i natt. Omstart.

Detta har hänt

Jag sitter i mitt nya hem, där vi så smått börjar komma i ordning efter flytten i lördags. Internetaccess fick jag först idag, sedan den strulat så till den milda grad att en certifierad yrkesman tvingades göra ett hembesök och byta bredbandsuttaget. Men nu rullar det.

Bloggen har nu legat orörd och vilat upp sig i ungefär, eller ganska exakt, tre veckor. Anledningen till vilan kommer jag säkert att visa i bildformat vad det lider, men jag kan redan nu berätta att det har handlat om en del renovering. Det mesta är klart, men lite återstår.

Jag slängde ett öga på besöksstatistiken och det är märkligt, men besöksantalet under den här oskrivna perioden ligger på ungefär samma som vanligt. Det finns två scenarier:

1. Ni läsare är så trogna att ni har surfat in varje dag i förhoppning om att jag äntligen klämt ur mig ett inlägg igen, men blivit besvikna varje gång.
2. Ni läsare har surfat in varje dag för att säkerställa att jag inte har klämt ur mig något inlägg och därmed kanske hoppat av bloggtåget. Och ni har därmed blivit glada varje gång.

Jag vet inte vilket alternativ som är korrekt. Men jag hoppas på det första.